Fri Tanke Förlag – förlag

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Det upptrappade våldet i Mellanöstern. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat sprickorna i den regelbaserade världsordningens fundament.

I den här boken beskriver Martin Kragh den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare sammanhang – mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

Vad händer om vi en dag utvecklar maskiner med en intelligens överlägsen vår egen?

Människor har idag en dominant position på vår planet, inte för att vi är starkare än alla andra levande varelser, utan för att vi är smartare. Men med utvecklingen av artificiell intelligens står vår särställning – och i förlängningen hela den mänskliga civilisationen – på spel.

Kan artificiella intelligenser komma att bli lika dominerande som människor är idag? Och om sådana superintelligenser sedan börjar utveckla sig själva, riskerar vi inte då att förlora kontrollen över utvecklingen? Det är viktigare än någonsin att diskutera utvecklingen av artificiell intelligens och vilka möjligheter och risker vi står inför.

I denna fascinerande bok presenterar Nick Bostrom, en av världens främsta AI-forskare verksam vid universitetet i Oxford, en framtid där maskiner tänker själva. Bostrom utforskar hur långt bort en sådan framtid verkar vara och diskuterar de existentiella utmaningar mänskligheten då kan komma att ställas inför.

Majdanupproret 2014, då ukrainarna vände sig mot den sittande Moskvatillvända presidenten, och Rysslands annektering av Krim som följde därpå, var bara den första heta fasen i vad som skulle bli en utdragen konflikt. När den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 stod det klart att vad som stod på spel inte bara var Ukrainas självständighet, utan också den europeiska säkerhetsordning som vuxit fram efter kalla krigets slut.

Under mer än ett decennium har historikern och Rysslandskännaren Martin Kragh följt Ukrainakrigets utveckling i tidningsessäer och kommentarer. I denna bok samlas texter skrivna medan händelserna ännu pågår. Här analyseras krigets akuta militära och politiska förlopp såväl som de djupare historiska erfarenheter och maktanspråk som format konflikten. Tillsammans tecknar de bilden av det långa kriget i Ukraina, från Krimannekteringen och striderna i Donbass 2014 till den fullskaliga invasionen 2022 och krigets fortsättning idag.

Trots att tre tusen kilometer skiljer Sverige från Israel, Västbanken och Gazaremsan har vårt land en anmärkningsvärt nära relation till regionen. Engagemanget i den israelisk-palestinska konflikten har gjort Mellanösternpolitiken till en av våra mest omdebatterade utrikesfrågor under efterkrigstiden – och utlöst hårda inrikespolitiska motsättningar. Från Stockholm till Jerusalem ger en genomgripande skildring av Sveriges relation till Israel och Palestina – från Tage Erlanders efterkrigsår till Ulf Kristerssons regering, från Israels grundande 1948 till det dagsaktuella kriget i Gazaremsan. Boken bygger på femton års forskning, tidigare opublicerat arkivmaterial och över hundra djupintervjuer med nyckelpersoner som format och bevittnat svensk Mellanösternpolitik. I Stockholm, Jerusalem, Washington och Ramallah berättar statsministrar, utrikesministrar, ambassadörer och ledande politiker om sina erfarenheter – och avslöjar vad som faktiskt utspelade sig bakom kulisserna under sju dramatiska decennier.

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Det upptrappade våldet i Mellanöstern. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat sprickorna i den regelbaserade världsordningens fundament.

I den här boken beskriver Martin Kragh den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare sammanhang – mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

Religionen är tillbaka på den politiska scenen. Från Washington till Moskva och runtom i Europa har en växande högernationalism börjat klä sin politik i kristna termer, samtidigt som religiös terrorism och apokalyptisk sionism blivit krafter som formar den globala politiken. Varför har politiska rörelser, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen?

Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorade sina visioner. Luften gick ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappade kontakt med vad han kallar det heliga – någonting bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också ger politiska rörelser dess kraft och riktning.

I den här boken analyserar Joel Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur hoten kan avvärjas.

Hannah Arendt ägnade sitt liv åt att försöka förstå sin egen omtumlande tid. I ständig dialog med tänkare från Platon och Aristoteles till Martin Heidegger och Walter Benjamin sökte hon ursprunget till andra världskrigets fasor, totalitarismen och förintelsen. Men också den samhälleliga förflackning som följde på krigsslutet: den tilltagande konformismen, byråkratins utbredning, den ängsligt självupptagna massmänniskan och den genuina politikens tillbakadragande.

Det här är berättelsen om Hannah Arendts liv och tänkande. Idéhistorikern Anders Burman skildrar en egensinnig uttolkare av den auktoritära politik och rusande teknikutveckling som präglade Arendts värld – och på allt fler sätt även vår.

Folkmord är ett av de mest laddade begreppen i vår samtid. Det är en juridisk term, men medför även moraliska imperativ och kan utgöra ett politiskt vapen. I internationella medier, FN:s olika forum och svensk debatt används ordet med en tyngd som både förpliktigar och splittrar.

Denna bok lyfter fram berättelser, perspektiv och juridiska strider som på olika sätt knyter an till Sverige – men som ännu inte fullt ut återgivits i historieskrivningen. Hur förarbetet till FN:s folkmordskonvention påbörjades i Stockholm 1940 av den polsk-judiske flyktingen Raphaël Lemkin, och hur Sverige under förhandlingarna ville genomföra begränsningar för att konventionen inte skulle omfatta behandlingen av samer. Svenska domstolar har tjänat som plats för genomförande av fyra rättegångar beträffande folkmord.

Anklagelser om folkmord måste granskas med största möjliga noggrannhet. Det handlar inte bara om att ställa skyldiga till svars, utan också om att inte urvattna ett begrepp vars styrka bygger på precision. Samtidigt finns en risk att försiktighet tolkas som passivitet – eller som ett svek mot offren.Folkmord utges i samarbete med Liberal Debatt och är en del i serien Liberal Idédebatt.

Även vi som är migranter eller barn till migranter har drabbats av en förlust som inte har rymts i det offentliga samtalet – många av oss känner inte längre igen det samhälle där våra familjer fick en fristad. Att reducera kritik mot migrationspolitiken till en fråga om ”främlingsfientlighet”, är att ignorera också oss och vår erfarenhet.

I sin debutbok skildrar Paulina Neuding Sveriges nedgång mot gängkriminalitet och social oro. Hon beskriver attackerna på ambulanspersonal i utsatta områden, stöket på biblioteken, rånen mot barn och situationen på skolor där elever tvingas anpassa sig till gängens maktanspråk. Och hur det länge förknippades med förnuft och antirasism att inte se det komma.

Även vi som är migranter eller barn till migranter har drabbats av en förlust som inte har rymts i det offentliga samtalet – många av oss känner inte längre igen det samhälle där våra familjer fick en fristad. Att reducera kritik mot migrationspolitiken till en fråga om ”främlingsfientlighet”, är att ignorera också oss och vår erfarenhet.

I sin debutbok skildrar Paulina Neuding Sveriges nedgång mot gängkriminalitet och social oro. Hon beskriver attackerna på ambulanspersonal i utsatta områden, stöket på biblioteken, rånen mot barn och situationen på skolor där elever tvingas anpassa sig till gängens maktanspråk. Och hur det länge förknippades med förnuft och antirasism att inte se det komma.

Den muslimska världen befinner sig i kris. För bara några decennier sedan var städer som Teheran och Kairo vitala och välmående metropoler. Nu har de, precis som många länder i regionen, stagnerat till följd av repression, konflikter och fundamentalistiska tolkningar av den dominerande religionen. Är det möjligt för världens näst största religion att göra upp med den extremism som skadar dess befolkning?

I Halvmånens fall sammanfattar Ruud Koopmans sin mångåriga forskning om fundamentalismens konsekvenser för den muslimska världen. Hans slutsatser är entydiga – utvecklingen har förvrängt tron till en i stora delar förtryckande kraft. Att vara öppen med den massiva problematik som växt fram är det första steget mot att bryta mönstret.

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, har länge forskat på rymdens riktigt stora frågor, om tidens början, om svarta hål och mörk materia. I "Vårt klot, så ömkligt litet" återvänder han till jorden och sätter in den i ett kosmiskt perspektiv som ger frågan om klimatet helt nya dimensioner vi bor på en febrig planet på katastrofens rand. Ur en målande beskrivning av jordens historia, en berättelse om hur livet har påverkat och förändrat jorden, träder en bild av en mycket sårbar planet fram, där tillfälligheter och tur har spelat en avgörande roll. Det är inte första gången som vårt klot är i fara.Ulf Danielsson förklarar naturvetenskapen och fysiken bakom klimatforskningen för att ge läsaren en uppfattning om hur det egentligen ligger till med vår jord. Han söker efter sanningen om vårt klots bräckliga tillstånd, om någon sådan går att finna. I jakten på lösningar på vår tids stora problem blickar han åter ut mot rymden och frågar sig om där finns andra typer av liv och civilisationer. Och den kanske viktigaste frågan av alla: hur länge kan vi förväntas överleva? "en guldgruva och en kraftfull vägvisare"Jacob Carlander, Corren"det bästa jag har läst på mycket länge om klimatfrågan"Rasmus Landström, Arbetarbladet

Från författaren till den moderna klassikern De gnostiska evangelierna.Vem var han egentligen, den fattige mannen som inspirerade en helt ny religion och stöpte om världen? Frågorna kring världshistoriens mest omtalade människa är fler än svaren. Religionshistorikern Elaine Pagels har ägnat sitt liv åt att komma så nära sanningen som möjligt. Med denna bok har hon nått kulmen på sin resa. Här tecknas bilden av den sociala och politiska kontext i Judéen där Jesus verkade, såväl som av den kultur och de samhällen han kom att påverka i millennier efter sin död. Resultatet är ett djärvt försök att närma sig en lösning på det historiska mysteriet: Jesus.