Visar resultat för..."mona"

Ett stabilt och tryggt boende är en förutsättning för att arbete, familjeliv och andra delar av livet ska fungera. Därför är boendefrågor centrala i det sociala arbetet. Socialarbetare möter till exempel personer som hotas av vräkning eller som inte lyckas ta sig in på bostadsmarknaden på grund av strukturella hinder eller diskriminering. För att kunna stödja dessa människor på rätt sätt är grundläggande kunskaper om rättsreglerna som rör boende särskilt viktiga. Boken inleds med en kort genomgång av regelsystemet och det juridiska källmaterialet. Denna överblick behövs för att förstå och tillämpa de nya och förändrade rättsregler som kontinuerligt införs. I denna upplaga ingår lagreglerna om hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor, om uppsägning av hyresgäst som begår brott och om förtur till nytt hyresavtal vid förstörd lägenhet. Vidare ingår lagreglerna om kriminaliseringen av handel med hyreskontrakt, mot oskäliga andrahandsuthyrningar och inneboendeuthyrningar med överhyra samt inskränkningarna i bytesrätten. Dessutom ingår bestämmelserna om hyresgästinflytande vid renoveringar och risken för hyreshöjningar och gentrifiering liksom rättsreglerna om bostadsanpassning för personer med funktionsvariationer. Boken riktar sig såväl till studerande på socionomprogrammet och yrkesverksamma socionomer som till alla som vill informera sig i ämnet. Den är även nyttig läsning för dem som i sin yrkesutövning ska tillämpa regler om boenderätt och göra hyresjuridiska bedömningar. Mona Olshed är juris kandidat och har varit verksam som universitetsadjunkt i juridik vid dåvarande Malmö högskola och vid andra lärosäten, genomfört juridiska kurser för olika organisationer, medverkat i utbildningsradion och arbetat vid förvaltningsdomstol.

Av tradition har svenska elever i stor utsträckning inkluderats i ordinarie klassrum, oavsett funktionsnedsättning. Intentionerna har varit goda och med elevernas bästa i förgrunden. Måluppfyllelsen uppnås emellertid inte av alla elever, och skillnaderna mellan de elever som lyckas bäst och sämst i skolan ökar. Elevers långvariga skolfrånvaro ökar också. Denna problematik måste adresseras för att skapa en skola med rättvisa möjligheter för alla elever att få tillgång till den kunskap som krävs för att klara ett självständigt vuxenliv med meningsfull sysselsättning.   

Den här boken har fokus på elevers innehållsmässiga inkludering, det vill säga elevernas möjlighet till utveckling av kunskaper inom det innehållsliga område som behandlas i klassrummet. De elever som har misslyckats eller som riskerar att misslyckas att uppnå skolans mål, det är deras behov som sätts i förgrunden genom att använda ett specialdidaktiskt perspektiv. Modeller för att identifiera och förebygga skolmisslyckanden med fokus på undervisningsinnehållet presenteras. Boken lyfter även elevernas perspektiv i undervisningen, hur lärares professionsutveckling kan organiseras i ett specialdidaktiskt perspektiv, samt innehållsinkluderande undervisning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.   

Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet samt fil.dr och docent i pedagogik. Michael Arthur-Kelly är hedersprofessor vid School of Education, University of Newcastle, Australien. Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, fil.dr i sociologi och ämneslärare i historia och religionskunskap. Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap samt chef för Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) vid Karolinska Institutet. Helén Egerhag är fil.dr i pedagogik och universitetslektor vid Linnéuniversitetet. Linda Plantin Ewe är fil.dr och lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Malin Gardesten är fil.dr och universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet. Kamilla Klefbeck är fil.dr i pedagogik och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Christine Kim-Eng Lee är docent och fil.dr i pedagogik och adjungerad senior medarbetare vid National Institute of Education (NIE), Nanyang Technological University (NTU), Singapore. Emma Leifler är med.dr och arbetar som universitetslektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Balli Lelinge är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet. Birgitta Lundbäck är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Camilla Nilvius är fil.dr och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet. Linda Petersson-Bloom är fil.dr och universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Jordan Shurr är fil.dr och docent i specialpedagogik. Helena Sjunnesson är fil.dr i pedagogik och arbetar vid Högskolan Kristianstad. Catarina Wästerlid är fil.lic. i pedagogik och adjunkt i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.

En handfast handledning för lärare, skolor, enheter och förvaltningar i hur man kan stötta särskilt begåvade elever i att ”kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål” (skollagen 3 kap. 2§).

I boken, som bygger på studier av särskilt begåvade elever och deras skolsituation, finns något för alla lärare, skolor, enheter och förvaltningar. Utifrån studierna presenteras insatser i form av ett pedagogiskt ABC: acceleration, berikning, coachning. I boken beskrivs även avgörande förhållningssätt för särskilt begåvade elever med svårigheter, så kallat 2E, samt strategier för den viktiga samverkan med hemmen.

Särskilt begåvade elevers spetsförmåga är att lära sig. Trots det kämpar många av de här eleverna dagligen mot meningslöshet och understimulans i skolan. Detta måste vi ändra på. I boken Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever får du metoder för att erbjuda möjlighet till utveckling åt alla i en skola för alla.

Boken är en fristående fortsättning på Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet (2017).

Författaren Mona Liljedahl är leg. gymnasielärare i svenska och engelska och arbetar sedan många år som specialpedagog i grundskolan. Hon är medförfattare till Skolverkets handledningsmaterial ”Särskilt begåvade elever” och har tidigare skrivit böcker om hur man kan upptäcka särskilt begåvade barn och elever.

Nya Kemi Direkt följer Lgr22 och har levande och lättillgängliga texter med intresseväckande uppgifter som uppmuntrar till diskussion. Boken har ett tydligt upplägg med 6 kapitel och ett genomgående fokus på hållbar utveckling. Väl valda illustrationer och bilder ger inspiration och ökar elevernas förståelse.

I serien finns elevbok, Lärarstöd+ ett gediget lärarmaterial samt extra digitala övningar i Övningsmästaren (www.ovningsmastaren.se)

Den här titeln ingår även i ett paket tillsammans med Biologi Direkt och Fysik Direkt. Paketet har ISBN 9789152367070.

Boken Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet berättar hur skolan kan upptäcka och identifiera dessa elever samt vilka pedagogiska verktyg som behöver tillämpas. Elever som tidigare utgjort en stor utmaning kan faktiskt vara en stor möjlighet. De kan bidra mycket till vår framtid.

Särskilt begåvade elever, även kallade särbegåvade elever, har en exceptionellt hög inlärningsförmåga och borde stormtrivas i skolan. I stället visar studier att de trivs sämst av alla elever och lär sig dessutom minst. Inte sällan utvecklar de svårigheter på grund av uttråkning och understimulans. Få inom skolan vet vilka de här eleverna är.

Boken Särskilt begåvade elever bygger på grundläggande forskning och pedagogisk praktik samt på intervjuer av ledande experter inom området. Den vänder sig i första hand till pedagogisk personal, skolledare och elevhälsa, men kan med fördel läsas av föräldrar och särskilt begåvade elever själva. Förordet är skrivet av professor Roland S Persson, ledande begåvningsforskare.

Om författaren Mona Liljedahl är leg. gymnasielärare i svenska och engelska och arbetar som specialpedagog. Hon föreläser på temat särskilt begåvade/särbegåvade elever och är en av författarna till Skolverkets handledningsmaterial Särskilt begåvade elever.

Särskilt begåvade barn har en rasande kunskapstörst och en exceptionell inlärningsförmåga. Det är viktigt att upptäcka dem tidigt, gärna redan i förskolan, så att man kan sätta in rätt åtgärder. Det är bästa garantin för deras lärandeutveckling och välmående.

Det finns en stor risk för att särbegåvade barn känner sig annorlunda och drar sig undan, döljer sina förmågor eller blir utåtagerande. Det kan i förlängningen leda till psykisk ohälsa. Därför är det så viktigt att tidigt upptäcka, uppmärksamma och uppmuntra deras begåvning.

Denna bok är en pedagogisk handledning i hur man upptäcker och arbetar med särskilt begåvade barn i förskolan. Vilket stöd behöver dessa barn och vilken pedagogisk verksamhet kan få dem att trivas och utvecklas som individer?

Boken bygger på verkliga röster från förskolans värld – barn, pedagoger och föräldrar – som författaren har mött i arbetet med särskild begåvning. Vi får också ta del av ett särbegåvat barns egen berättelse när Lanny, nio år, skriver om sin förskoletid. Hennes erfarenheter och tankar ger oss insikt, inspiration och djupare förståelse för särskilt begåvade barn.

Särskilt begåvade barn – förskolans utmaning och möjlighet vänder sig i första hand till yrkesverksamma inom förskola och pedagogisk omsorg, men kan med fördel läsas av specialpedagoger, föräldrar och förskollärarstudenter.

Författaren Mona Liljedahl är leg. gymnasielärare i svenska och engelska och arbetar som specialpedagog. Hon föreläser på temat särskilt begåvade barn och är en av författarna till Skolverkets handledningsmaterial Särskilt begåvade elever.

Denna bok är en introduktion till området kommunikation. Den ger en översiktlig beskrivning av hur kommunikation tar sig uttryck i organisationer, såväl mellan människor i enskilda samtal som i olika typer av möten. Boken behandlar de färdigheter personalvetare kan behöva i sin yrkesutövning samt de utmaningar som finns inom området i en global och digital framtid. Centrala teoretiska perspektiv och aktuella forskningsresultat presenteras och belyses genom illustrerande och konkreta exempel

Personalvetenskapliga perspektiv är en serie av böcker som behandlar ämnen med relevans för blivande personalvetare och yrkesverksamma inom HR-fältet. De är teoretiskt och empiriskt underbyggda och ger genom konkreta exempel och intervjucitat från yrkesverksamma också en inblick i praktiken.

Böckerna vänder sig till studenter som läser en utbildning med inriktning mot personalvetenskap, men även till yrkesverksamma som vill förnya eller fördjupa sina kunskaper. Det personalvetenskapliga perspektivet innebär att böckerna har en flervetenskaplig ansats och belyser den aktuella frågan från olika håll och genom olika teoretiska ingångar.

Om författarnaFörfattarna till Kommunikation är verksamma vid Jönköping University samt vid Göteborgs universitet och är engagerade i forskning och undervisning inom arbetsorganisation, verksamhetsledning och lärande. Annika Engström är doktor i pedagogik samt lektor i arbetsorganisation och Mona Lundin är docent i pedagogik.

Set at Warren, an Ivy League university in a bleak New England town, Bunny is told from the sardonic perspective of Samantha Heather Mackey, Smackie for short, a lonely scholarship student whose only friend is Ava, a nihilistic and charismatic art school drop out. Despite her enmity for the privileged and monstrously twee girls in her hothouse Fiction MFA program, a glitter-covered invitation to a monthly Smut Salon draws her into the world of the Bunnies - a mysterious clique of Kauai-vacationing, avant-leaning rich girls who seem to move, compulsively hug, and speak as one -and ultimately into their ritualized off-campus 'workshop' where they magically conjure boys from rabbits. The boys, aka the Drafts (or the Darlings), are as beautiful as daytime television but invariably flawed. The worst Drafts, who manifest as vapid-and menacing-babblers, are literally axed by their merciless creators. Torn between Ava's protective anarchy and the toxic matter-of-fact magic of the Bunnies, Samantha conjures something unimaginable, something that will bring these opposing worlds into wild, deadly collision.

Den bygd som omfattar delar av Västbo och Mo härader i Småland och Kinds härad i Västergötland utgjorde under lång tid ett gränsland mellan Sverige och Danmark. Regionen är uppdelad på två landskap, tre län och två stift. Den präglas av en gemensam kultur och en gemensam historia, men den har inget namn som uttrycker samhörigheten. Därför fick den i denna bok namnet Sjöhärad.

Bygdens gemensamma kulturella identitet observerades av intendenten vid Kungl. Vitterhetsakademien Nils Gabriel Djurklou när han 1869 1870 gjorde en inventeringsresa i Kind, Östbo och Västbo. Förre arkeologiprofessorn i Stockholm Åke Hyenstrand betecknade bygden som en egen arkeologisk region.

I denna populärvetenskapliga studie spåras ursprunget till bygdens särart och vi följer dess utveckling under fem tusen år fram till medeltidens slut.

Författarna har kombinerat en historisk och en arkeologisk metod. Underlaget är de fasta fornminnena, ett par medeltida brev och talrika exkursioner i terrängen.

Bengt Wadensjö är teol.dr och docent i kyrkohistoria och biskop emeritus i Karlstads stift. Mona Lorentzson är arkeolog och kyrkoantikvarie.

BILAGOR med detaljerade uppställningar som bildar underlag för texten ligger på förlagets hemsida www.dialogosforlag.se.

"Johannisson har en röst som man inte kan undgå att drabbas av."Göteborgs-Posten"Josefinas sätt att beskriva sin upplevelse är både gripande och otäckt verklighetstrogen."BTJ

En julidag 1988 kommer en kvinna som heter Mona till socialkontoret i Växjö. Med sig har hon två små barn och barnens pappa Klas. De vuxna lämnar över barnen till handläggaren och åker därifrån. Ett av de två barnen är den då fyråriga Josefina Johannisson.

Det är sista gången Josefina träffar sin mamma. Några dagar senare hittas Monas kropp i skogen och eftersom mordet är brutalt och iögonfallande får det ett namn, ”Stråssamordet”, och används av media som en bild för den rena ondskan. Den person som finns skyldig och döms för mordet är Klas. I ett slag försvinner både mamma och pappa. Kvar finns två barn, och ett samhälle som nu ska kliva in i deras ställe. Josefina Johannissons memoar är berättad med en klar röst. I pusslet hon lägger kring sin familjs historia stiger Mona fram som den hon var innan våldet drabbade henne: intelligent, sårbar, drömmande. Men Johannisson skildrar också sin egen kamp med det liv hon fick. Det är i Sveriges riksdag hon för första gången berättar om händelserna: hon är nu nästan fyrtio, tvåbarnsmamma, en respekterad yrkesperson. Rummet tystnar när hon tar ordet. Hon pratar om sorg och livskraft, om våld och ansvar. Vad behöver samhället göra för barnen när en mamma mördas?