Pedagogik

Detta läromedel är i enlighet med Gy11. Det kommer att komma ut en ny upplaga som är i enlighet med Gy25. 

Lärarhandledningen ger dig stöd och inspiration till din undervisning. Lärarhandledningen har samma upplägg som läroboken. Det innebär att varje kapitel i läroboken har ett motsvarande kapitel i lärarhandledningen. I lärarhandledningen hittar du: Beskrivningar av kapitlens syfte och innehåll, förslag på arbetsgång till varje kapitel, flera nya uppgifter med tillhörande kopieringsunderlag, förslag på svar till samtliga samtala om texten-frågor och fler exempeltexter.

Svensk skola hör till världens absolut bästa. Om du råkar ha högutbildade föräldrar. Om du inte har det, är det en helt annan historia. Varför accepterar vi att det är så här? Linnea Lindquist är skolledaren som utmanar och kräver ställningstagande. För allt börjar med att någon vågar vara obekväm och säger som det är: På den här skolan accepterar vi inte mobbning, islamism, stök, hedersförtryck, normbrytande beteende eller gangsterkultur – och det gör man ingen annanstans i samhället heller.Av rädsla att framstå som auktoritära och intoleranta har vi låtit hundratusentals elever komma ur den svenska skolan utan vare sig betyg eller framtidshopp. Det är en skam. Om man verkligen älskar sina elever är man inte rädd för att trampa dem på tårna. Då gör man allt som krävs för att de ska lyckas. Och om inte skolan utbildar eleverna, ger dem möjligheter att integreras och bidra till samhället – vem ska då göra det?*Linnea Lindquist är skolledare, debattör och skribent. Hon är lärare i samhällskunskap och religion, och har under nästan två decennier verkat i skolor i Stockholms och Göteborgs utanförskapsområden.

Kan man stärka sitt matematiska självförtroende? Absolut!

Det här är Eleonora Svanbergs personliga berättelse om resan från ung tjej med mattetvivel till forskarstudent i en mansdominerad värld på ett av världens mest prestigefyllda universitet. För dig som själv tvivlar öppnar hon en dörr till matematikens möjligheter och ger dig studietips, uppmuntran och inspiration.

Du får möta inspirerande förebilder, utmana dina förutfattade meningar och blicka in i framtiden, men framförallt visar Eleonora att alla som vill har en plats i matematikens värld. Verktygen finns, även för dig som kanske inte tror att du är smart nog!

En bok om hur vi tillsammans skapar en meningsfull och begriplig lärmiljö där undervisningen möter behoven hos elever med svag teoretisk begåvning.

Den här boken är oumbärlig eftersom den ger konkreta, praktiska och forskningsförankrade verktyg för att förstå, undervisa och lyckas med den ofta förbisedda elevgruppen med svag teoretisk begåvning. Risken är nämligen stor att dessa elever inte får de kunskaper och den progression de behöver, att de möts av överkrav och inte utvecklar ett akademiskt självförtroende med tillit till den egna förmågan. Det påverkar deras självbild, psykiska hälsa och framtidsmöjligheter.

Boken beskriver hur elever som ibland kallas ”gråzonsbarn” riskerar att bli kognitivt överbelastade och varför deras svårigheter ofta misstolkas som NPF, dyslexi eller språkstörning. Boken ger en genomgång av teoretisk begåvning och centrala kognitiva funktioner, såsom arbetsminne, mentaliseringsförmåga, exekutiva funktioner, perception, automatisering och generalisering, och förklaringar hur dessa påverkar elevernas lärande i praktiken.

Genom konkreta exempel visar boken hur scaffolding, modellering och tillsammansarbete kan stärka elevernas akademiska självförtroende och minska känslan av att undervisningen inte är begriplig, hanterbar eller meningsfull.

Läsaren får förklaringar av centrala begrepp som biologiskt primärt och sekundärt kunnande samt hur undervisning behöver utformas inom den proximala utvecklingszonen för att skapa verkliga möjligheter till lärande.

Jenny Vidarsson lyfter vilka behov elevgruppen har och hur du kan skapa en undervisning som tillgodoser dem och främjar inlärning. Du får strategier för att, konkretisera och tydliggöra syfte, anpassa tempo och innehåll, bevaka framsteg för att möjliggöra progression, främja generalisering och informationsorganisering samt planera lektioner som möter elevgruppens behov.

Författaren visar också hur vi kan nyttja elevhälsans professioner för att utveckla skolans kärnuppdrag och genom ett samarbete utgöra en oslagbar expertis.

Jenny Vidarsson är legitimerad psykolog med fördjupade kunskaper i pedagogisk psykologi, neuropsykiatri samt organisation och ledarskap. Utöver lång erfarenhet som skolpsykolog och ledande funktion inom elevhälsa har Jenny arbetat många år inom allmänpsykiatrin och beroendevård med fokus på utredning och diagnostisering.

Formgivare: Catharina Ekström.

Minnen skapas när vi lär oss något. Det gäller både när vi tar till oss teoretisk kunskap och utvecklar praktiska färdigheter. Enkelt förklarat skapas ett minne genom en permanent förändring av nervcellers kopplingar i hjärnan.

Lärandet är alltså i grunden en biologisk process. Biologin ger både förutsättningar och sätter gränser för vad som är möjligt för en elev att prestera.

Genom att ta hänsyn till elevers biologiska förutsättningar kan pedagogiken få ytterligare verktyg att stödja lärande på ett effektivt sätt. Denna bok ger en introduktion till vad neurovetenskaplig forskning kan lära oss om minne, inlärning och undervisning. Du får en grundläggande förståelse för hjärnans funktioner. Boken förklarar även vad minnesprocesser är och hur olika minnessystem fungerar. Den beskriver också vad som krävs för att minnen ska kunna hämtas och helst stanna kvar i våra hjärnor som långtidsminnen. Du får dessutom konkreta råd om hur kunskap från neurovetenskapen kan användas i skolans vardag.

Boken riktar sig till blivande och verksamma lärare, speciallärare och rektorer. Förhoppningen är att denna kunskap kan stödja den pedagogiska praktiken för att ge alla elever möjlighet att lyckas i skolan. Kanske är det du som läser denna bok som är med och skapar framtidens pedagogik med hjälp av de grundläggande kunskaper om hjärna och minne som boken förmedlar.

Om författarenGöran Söderlund är ursprungligen gymnasielärare och har doktorerat i psykologi. Hans forskning handlar bland annat om hur brus kan förbättra kognitiv prestation hos barn med ADHD. Göran är professor i specialpedagogik vid Høgskulen på Vestlandet i Norge, och lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Specialdidaktik är undervisning som tar hänsyn till att elever är olika; att alla barn och unga har en egen unik uppsättning av förmågor och förutsättningar. Ett specialdidaktiskt förhållningssätt innebär att undervisningen förbereds för att möta olika behov. Det är en proaktiv didaktik. I den breda basen, det vill säga undervisningens pedagogik och didaktik, skapas en gemensam sammanhållen kunskapskontext av hög kvalitet och med variation. Specialdidaktik är för alla elever.

I boken presenteras aktuell forskning inom området pedagogisk psykologi. Forskningsläget kopplas sedan till didaktiska aspekter av undervisning och konkreta metoder för klassrummet.

Boken vänder sig till alla som är intresserade av hur man kan skapa rika tillfällen för lärande bland annat genom förhållningssätt, relationer och undervisningens detaljer.

Författaren Emma Leifler är lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon undervisar på grundlärarprogram, ämneslärarprogram och specialpedagogiska program. Emmas forskningsintresse rör inkludering och hur elever på bästa sätt kan utvecklas och må bra i skolan.

Samhällskunskap är ett av de mest centrala ämnena i skolan för att ge elever de kunskaper och förmågor som behövs för att förstå och engagera sig i ett komplext och demokratiskt samhälle. I samhällskunskapsundervisningen berörs politiska, ekonomiska, sociala och juridiska samhällsfrågor. Men för att elever ska kunna förstå, analysera och diskutera dessa frågor måste också deras egna erfarenheter av samhället inkluderas. Den här boken ger ett stöd i genomförandet av en sådan komplex undervisning. Samhällskunskapsdidaktik belyser de utmaningar och möjligheter som kan uppstå i samhällskunskapsundervisningen. Den ger även konkreta råd om hur undervisningen kan planeras, genomföras och utvärderas. I boken flätas teori och praktik samman för att åskådliggöra vilka ställningstaganden och vägval som lärare kan stå inför i sin undervisning och vilka konsekvenser sådana vägval kan leda till. Innehållet i boken är anpassat till Lgr22 och Gy25, och lyfter dessutom frågor som har betydelse bortom läroplanens skrivelser. Boken riktar sig till blivande såväl som verksamma ämneslärare i årskurs 7–9 och gymnasielärare, men innehållet är också aktuellt för grundlärare eftersom resonemang och exempel kan anpassas för undervisning i årskurs 1–6. Bokens författare är professor Johan Sandahl och universitetslektor Mattias Björklund, båda verksamma som forskare och lärarutbildare vid Stockholms universitet. De har också lång erfarenhet av samhällskunskapsundervisning i skolan.

Hur lär sig barn egentligen att läsa, och hur kan lärare i grundskolans första år ge alla elever en stabil grund för livslång läsglädje? Tidig läsundervisning med ljudningsmetoden ger både den vetenskapliga bakgrunden och de konkreta verktygen för att lyckas med tidig läs- och skrivundervisning enligt strukturerad ljudningsmetod (phonics) som en del av en balanserad läsundervisning. Boken bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet och förklarar varför undervisning enligt strukturerad ljudningsmetod är avgörande för att få alla elever att knäcka läskoden – oavsett elevens språkbakgrund eller förutsättningar.Författarna guidar läsaren från muntlig språklig förmåga som en central grund för läs- och skrivförmågan, via övriga läsförkunskaper inom språklig medvetenhet och bokstavskunskap, och vidare till explicit, systematisk undervisning för att säkerställa att alla barn knäcker läskoden – och vad som behövs när koden väl är knäckt! Vikten av gemensamma läsupplevelser genom förberedd dialogisk högläsning och läraren som läsande modell betonas också.För att länka samman teori och praktik innehåller boken mängder av exempel från klassrummet och praktiska övningar steg för steg med exempel på hur övningar kan göras mer utmanande eller anpassas för elever som behöver ytterligare stöd. Boken ger på så vis läsaren inspiration till hur en inkluderande och lustfylld lässtart kan skapas för alla barn.Tidig läsundervisning med ljudningsmetoden är tänkt för lärare som vill undervisa på vetenskaplig grund och göra en verklig skillnad i klassrummet.Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Anna Eva Hallin är legitimerad logoped och biträdande lektor i logopedi vid Karolinska Institutet.

Bibliotekstjänst 5/5: "Boken är briljant och borde vara obligatorisk läsning för blivande och yrkesverksamma pedagoger, rektorer och elevhälsopersonal på grund- och gymnasieskola. Mycket bra referens- och innehållsförteckning." 

Tänk om du kunde se in i den unga hjärnan och förstå varför elever beter sig som de gör! Det är precis det som den här boken bjuder på. 

Välkommen med på en fascinerande upptäcktsfärd i den unga hjärnan som ger dig många aha-upplevelser och hög igenkänning! Du får en fördjupad förståelse för elever och deras hjärna tillsammans med insikter om hur du kan samspela med den för att få ökad studiero och bättre resultat.

Detta är en bok för dig som är lärare/skolledare eller utbildar dig till det och för alla som möter elever i sin profession såsom yrkesverksamma inom socialtjänsten och bup med mera. Boken kan med fördel även läsas av föräldrar för att få en ökad förståelse av hur det är för barn och deras hjärna i skolans kontext.

I boken får du svar på vad som händer i den unga hjärnan och hur du kan hantera: konflikter i klassrummet, bråk i matkön eller om en elev vägrar gå ut från klassrummet trots uppmaning och många andra skolsituationer. Du får förklaring till vilka nätverk som hindrar respektive bidrar till inlärning och hur du aktiverar dessa. Du får även reda på vad som händer i och hur du behöver möta en överbelastad ung hjärna och hur du kan göra vid problematisk skolfrånvaro.

Vetenskapligt baserad, samtidigt pedagogisk och lättillgänglig med många konkreta exempel från skolans vardag.

Sagt om boken:

”Boken borde vara obligatorisk läsning för alla som på något sätt arbetar med barn/ungdomar: lärare, rektorer, elevhälsa, socialtjänst, vården, andra yrkesgrupper inom skolan. Och inte minst politiker, skolforskare och allmänna skoldebattörer som påverkar skolans riktning.” Christian Persman – Utbildningsledare, rektorsutbildningen Karlstads universitet

”En ovärderlig resurs för lärare och annan personal i skolan, men också för dig som förälder! Boken innehåller en mängd praktiska tips och strategier för att hantera vanliga utmaningar i klassrummet och som underlättar kommunikationen mellan lärare och elev.” Maria Henriksson - Lärare, förälder och regionchef, Binogi Nordics

Lena Skogholm har som beteendevetare och pedagog de senaste 25 åren specialiserat sig på hur vi kan ha praktisk nytta av hjärnforskning i vardagen. Med mångårig erfarenhet av att möta barn och unga bland annat som lärare under 10 år, kombinerat med stora insikter om den unga hjärnan, har Lena den pedagogiska förmågan att omvandla avancerad hjärnforskning till en hjälpsam guide för samspelet med elever. Hon är författaren bakom flera bästsäljande böcker såsom Bemötandekoden – Konsten att förstå sig på människor, Livskoden enligt hjärnan och Koden till tonårshjärnan som tillsammans har sålts i över 150 000 exemplar och finns utgivna i flera länder. År 2021 tilldelades Lena Stora Talarpriset. Som föreläsare är hon väl anlitad och har med sina gedigna kunskaper och smittande energi inspirerat tiotusentals människor.

Läs mer på: www.lenaskogholm.se

Exemplen om hur du kan hantera olika skolsituationer är skrivna i samarbete med Mona Liljedahl som är leg. gymnasielärare i svenska och engelska och sedan många år verksam som specialpedagog i grundskolan. Mona är en uppskattad föreläsare och handledare inom ämnen som npf, språkstörning, särskilt begåvade barn och problematiskt skolfrånvaro.

Ps. Har du läst Koden till tonårshjärnan där både barn- och ungdomshjärnan beskrivs kommer du att känna igen delar av forskningen som beskrivs. I den här boken är det elever och skolan som är i fokus och det finns även flera helt nya kapitel.

I den här boken presenteras en rad nya perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Boken behandlar följande områden:

Boken vänder sig till blivande och verksamma förskollärare, barnskötare, rektorer och huvudmän. Den kan med behållning också läsas av andra som är intresserade av förskolefrågor.

I boken medverkar såväl yngre som mer erfarna forskare inom förskolans område: Linn Eckeskog, Christian Eidevald, Ingela Elfström, Sven Persson, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth, Elisabeth Åsén Nordström och Gunnar Åsén.

Om författarenBokens redaktör, Gunnar Åsén, är professor emeritus i didaktik vid Stockholms universitet och har i cirka 40 år forskat om olika förskolefrågor. Han har medverkat i flera statliga utredningar och utvärderingar, bland annat som projektledare för Skolverkets båda nationella utvärderingar av förskolan.

Särskilda undervisningsgrupper – kunskap och vidgade perspektiv

I dag är särskilda undervisningsgrupper en etablerad del av skolans organisation. Samtidigt väcker de komplexa frågor om styrning, pedagogik, elevstöd och inkludering. I den här boken ges en fördjupad och nyanserad genomlysning av särskilda undervisningsgrupper – från skolans vardag till övergripande strukturer och styrformer. Författarna visar på den stora variation som finns i hur grupperna organiseras och används, och problematiserar både möjligheter och risker i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Boken vidgar perspektiven på hur skolor kan organisera sin verksamhet och sitt elevstöd. Den vänder sig till alla i skolan som vill fördjupa sin förståelse av särskilda undervisningsgrupper och använda den kunskapen i skolutvecklingsarbete samt i välgrundade beslut om lärande och stödinsatser.

Författare:

Max Hjorton är legitimerad lärare för åldrarna F-6 och specialpedagog. Han har arbetat som lärare i förskola och skola, specialpedagog inom skola och övergripande specialpedagog i central elevhälsa. Fokusområden är samverkansfrågor, problematisk skolfrånvaro, processledning och professionsutveckling.

Innehåll:

1. De särskilda undervisningsmiljöernas återkomst i ett historiskt och framåtriktat perspektiv, av Gunnlaugur Magnússon   

2. Byggstenar och hinder med särskilda undervisningsgrupper – spaning från ett forskarperspektiv, av Emma Leifler   

3. Demokrati och särskilda undervisningsgrupper, av Niclas Fohlin     

4. Att tro på varje elev, skolkultur som möjliggörare, av Denice Sverla   

5. Särskilda undervisningsgrupper – i spänningsfältet mellan elevens behov och skolans organisatoriska villkor, av Sabina Durakovic    

6. Att känna att man fungerar – och lära sig hur: Metakognition och undervisning i särskilda undervisningsgrupper, av Petri Partanen    

7. Utred för att förstå – anpassa för att tillgodose behov, av Max Hjorton     

8. Lagom är inte bäst, av Maria Wiman   

9. Att arbeta i särskild undervisningsgrupp, av Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd    

10. Att organisera för tillgänglighet, av Elinor Kennerö Tonner

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Kursboken Hållbar bedömning – bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av verksamma inom de olika nivåerna i det svenska utbildningssystemet. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:

Dessutom fokuserar boken Hållbar bedömning på lång- och kortsiktiga konsekvenser av kunskapsbedömningar för såväl elevers som personals bildning och välbefinnande, samt för skolans utveckling.

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Hållbar bedömning.

"Samtliga kapitel är väl grundade teoretiskt och i några avsnitt ges exempel från forskarnas egna studier. Genom att samla så många olika perspektiv på bedömning utgör boken ett mycket värdefullt bidrag till fältet. Helhetsbetyg: 5."Marie Leijon, BTJ-häftet nr 12, 2021

Ett uppslagsverk över rättsliga situationer som förekommer i förskolan.

Får en förskolas rektor införa barnanpassade matsalsmöbler med hänvisning till pedagogisk hänsyn? Har en separerad förälder rätt att hindra den andra vårdnadshavaren från att hämta deras gemensamma barn när det inte är hens ”vecka”? Hur ska du som pedagog agera om ett barn blir kränkt under sin tid i förskolan? Svar på dessa frågor och fler får du i denna praktiska handbok av juristen och utbildningsexperten Maria Refors Legge.

Juridiken präglar och påverkar förskolepedagogers vardag. Den styr hanteringen av särskilt stöd, förskolans arbetsmiljö samt vuxnas och barns skydd mot kränkande behandling och diskriminering. Den här boken ger dig en lättillgänglig och juridisk guide till de rättsliga dilemman som uppstår i förskolan och hur du kan lösa dessa med rätten på din sida.

Med hjälp av vardagsnära scenarier illustrerar Maria Refors Legge rättsliga frågeställningar som aktualiseras i förskolans värld. De dilemman som löper genom boken bygger på såväl intervjuer med förskollärare och barnskötare som beslut från skolmyndigheterna och rättsfall från Sveriges domstolar.

Boken vänder sig till dig som är förskollärare, förskollärarstudent, barnskötare eller arbetar i någon annan form i förskolan.

Maria Refors Legge är jurist och doktor i offentlig rätt med inriktning mot utbildningsrätt. Hon har lång erfarenhet av att undervisa på lärarutbildningen och rektorsprogrammet vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet och är en del av Stockholms universitets barnrättscentrum samt Institutet för utbildningsrätt vid Uppsala universitet.

Maria Refors Legge har intervjuats i radio, Skolvärlden och Läraren och driver på sin fritid bloggen Skoljuridik.

Hur kan teoretiska antaganden bli verktyg för att förstå, planera och utvärdera undervisning? Kan teorier bidra till att elever får bättre möjligheter till lärande? Hur kan lärande utformas så att barn och elever får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential? Tankar och antaganden om vad som krävs för att elever ska lära styr utformningen av undervisningen. De fungerar som ett slags glasögon och gör att vissa saker fokuseras mer än andra. I den här boken får läsaren en bred förståelse för olika teoretiska perspektiv, och verktyg för att förstå undervisning och lärande på olika sätt. Genom att bli medveten om vad som styr utformningen av undervisningssituationer kan lärare skapa bättre förutsättningar för att planera och genomföra en undervisning som möter elevernas behov. En bred teoretisk förståelse innebär fler möjligheter att förändra och utveckla den egna undervisningen. I Teorier för undervisning och lärande beskrivs variationsteoretiska, didaktiska, sociokulturella, pragmatiska, konstruktivistiska, kognitiva och transformativa teorier samt förbättringsvetenskap som ett perspektiv för professions- och skolutveckling. Här presenteras var och hur teorierna utvecklats, vilka antaganden de bygger på och på vilket sätt de påverkar hur undervisning och lärande formas i barngrupper eller skolklasser. I boken ges genomgående exempel på hur undervisning utformas och lärande förstås utifrån olika teoretiska antaganden, i relation till vilket innehåll som behandlas. I bokens andra upplaga har ett nytt kapitel tillkommit, "Lärande i ett beteendeperspektiv", som beskriver lärande utifrån behavioristiska teorier. Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Bokens övriga författare är alla verksamma vid Malmö universitet, där de är lärarutbildare och bedriver forskning om undervisning och lärande i olika skolformer och ämnesområden.   

Skolutveckling kan förstås på olika sätt, men oavsett synsätt är målet att skapa en god och likvärdig skolgång för alla elever. Vägen dit går genom någon typ av styrning eller självstyrning, ofta kopplad till en systematisk process. För lärare och skolledare handlar det om att förändra och förbättra undervisning och övrig skolverksamhet så att förutsättningarna för barn och elever att lära och utvecklas i linje med styrdokumentens mål blir så bra som möjligt.I den här boken problematiseras olika aspekter av skolutveckling, såsom kunskapsuppdraget kontra det demokratiska uppdraget, lärares involvering i didaktiskt utvecklingsarbete och forskningsmetodens plats i läraryrket. Kapitlen fokuserar på olika nivåer, allt från lärarna i klassrummet till skolchefen i kommunen, som på olika sätt är involverade i skolutveckling. Beskrivningarna från olika skolformer visar att det finns likheter, men också strukturella skillnader när det gäller hur arbetet tar form beroende på i vilket sammanhang det utvecklas.Skolutveckling i teori och praktik är indelad i tre delar som har olika fokus. Den första belyser skolutveckling teoretiskt, den andra beskriver hur skolutveckling sker i olika skolformer och den tredje ger praktiska exempel på olika sätt att arbeta med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.Boken riktar sig till lärarstudenter och rektorer på lärar- och rektorsutbildning, men också till verksamma lärare och rektorer som vill fördjupa eller bredda sina kunskaper om skolutveckling och hitta inspiration i sitt eget skolutvecklingsarbete.Bokens andra upplaga är reviderad och uppdaterad för att spegla skolutvecklingens förändrade villkor. Dessutom har nya kapitel tillkommit.Bokens redaktörer är Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och Anette Olin Almqvist, professor i didaktik vid Mälardalens högskola. Övriga författare är forskare och praktiker från stora delar av landet.

Varför sitter vissa barn inte still? Varför låser sig känslor och varför leder tillsägelser till mer motstånd? Med stöd i neurovetenskap, utvecklingspsykologi och pedagogisk forskning förklarar Linnéa Skoog i boken Barn och beteenden i förskolan hur hjärnans utveckling, självreglering och känsloreglering påverkar barns agerande i vardagliga situationer.

Boken ger förskolans pedagoger en fördjupad och praktiskt förankrad förståelse för barns beteenden – hur barns arbetsminne, impulskontroll och kognitiva flexibilitet påverkar förskolans vardag och hur dessa förmågor kan stödjas genom guidad lek och stöttning.

Barn och beteenden i förskolan tar avstamp i välkända scener: samlingar som inte fungerar, barn som inte kan vänta, känsloutbrott som inte går att avbryta och beteenden som riskerar att tolkas som ovilja, trots att de bottnar i omognad eller stress. Här får du hjälp att förstå vad som händer i barnets hjärna och varför uppmaningar som ”lyssna”, ”sitt still” eller ”du är stor nu” ofta får motsatt effekt.

Boken tar även upp hur självreglering och exekutiva funktioner utvecklas i förskoleåldern, känsloregleringens betydelse för lärande, relationer och beteende, neuroplasticitet och hur miljö, bemötande och krav påverkar barns utveckling, socioekonomiska faktorers inverkan på stress, koncentration och emotionell reglering samt forskningsbaserade metoder och arbetssätt som kan stärka barns förmågor i vardagen.

Boken knyter samman teori och praktik genom konkreta exempel, reflektioner och metoder som kan användas direkt i förskolans arbete.

Linnéa Skoog är förskollärare med masterexamen i förskoledidaktik och ett särskilt intresse för neurovetenskap, självreglering och barns socioemotionella utveckling.

Omslag och grafisk form: Catharina Ekström.

Sagt om boken"Boktiteln 'Barn och beteenden i förskolan' antyder fokus på hjärnans utveckling, men det föredömliga förhållningssätt som Skoog rekommenderar pedagoger uppfattas snarare tvärvetenskapligt. Författaren utgår från vardagliga situationer och hänvisar till förklaringar från forskning inom neurovetenskap, utvecklingspsykologi och pedagogik. Syftet är att stärka pedagogers förståelse för barns beteenden. [...] Språket är klart och välformulerat."/Marie Johansson, BTJ-häftet nr 10 2026